VepKar :: Texts

Texts

Return to list | edit | delete | Create a new | history | Statistics | ? Help

Galina Baburova. Norištol om melentartuz’ “Virantanaz”- eposaha

Galina Baburova

Norištol om melentartuz’ “Virantanaz”- eposaha

Veps
New written Veps
"Virantanaz" om vepsläine epos, miččen kirjuti Nina Zaiceva vodel 2016. Sid’ se oli kätud venän, suomen da estin kelihe. Vepsläižehe eposaha om keratud tedoid vepsläižes fol’kloraspäi, mifologijaspäi, vepsän rahvahan istorijaspäi. Kacmata sihe, miše eposale om jo ühesa vot, melentartuz’ "Virantanhaze" ei sambu.

Ei amu Petroskoin universitetan filologijan institutas mäni tedokonferencii aspirantoiden da magistrantoiden täht. Konferencijan nimi oli "Kodiman da verhiden maiden filologijan päivänteraližed problemad". Sil voi kulištada dokladoid, miččed oli omištadud lingvistikan da literaturantedon jügedusile.
Ezmäižen sijan konferencijal sai Jekaterina Golubnik, magistraturan ezmäižen voz’kursan openik. Jekaterina eziti konferencijal dokladan "Virantanaz"-eposan polhe. Ičeze dokladas hän starinoiči eposan akpoližiš hengiš i ozuti, kut niiš ühtenzoitasoiš fol’kloriž-mifologižed komponentad da avtoran mel’kuviteluz.
Minun ezitusen teman oli "Akpoližed henged Nina Zaicevan "Virantanaz"-eposas. Konz openzimoi bakalavraks, oppin "Kalevalan" kändmišt vepsän kel’he. Necen teman minei siloi tariči vepsän kelen opendai Ol’ga Žukova. Magistraturas minun tedo-ohjandai Maria Kazakova tariči oppindan täht "Virantanast". Surel tahtol tartuin neche radho, – starinoiči Jekaterina.
Konferencijal ičeze dokladoidenke ezini kümne ühtnikad. Jekaterina sanub, miše hänen täht se oli melentartuine mahtišt. Konferencijan ühtnikad tarkašti kundliba händast da tegiba äi küzundoid.
Minä lugin otegid eposaspäi. Äjile oli melentartušt kulištada vepsän paginad. Ičein dokladas ezitin Airad da Annid. Nece tem lujas mel’dütoiti mindai. Tahtoin edemba-ki oppida sidä minun magistran dissertacijan täht, – ližazi Jekaterina.
Paiči küzundoid eposan polhe Jekaterinad küzutihe vepsän kelen kaičendas. Hän ičeze polespäi starinoiči "Kodima"-lehteses da "Oma Media" -portalas.