Texts
Return to list
| edit | delete | Create a new
| Statistics
| ? Help
Larisa Smolina.
Piteriš mäni etnoforum
Source:
Kodima № 6, 2026, p. 3
Larisa Smolina
Piteriš mäni etnoforum
Veps
New written Veps
20.-22. semendkud Piteriš mäni etnoforum, mitte ihastoiti adivoid bohatal programmal da sur’znamasižil paginoil Venäman rahvahiden polhe: midä ühtenzoitab tämbei ristituid sures valdkundas, kut pagišta tradicijoiš nügüdläižel kelel, mikš tämbei om tärged kaita kul’turjäl’gestust.
Etnoforuman pätegii om Kuntskamera-muzei da Piterin tedoakademii. Naku sigä mäniba-ki kaik plenarižed ištundad, paginad, mastar’-klassad da etnoprojektoiden jarmark.
Forum mäni koume päiväd, sil vastsihe tedomehed, politikad, biznesmehed, erazvuiččiden regionoiden, organizacijoiden aktivistad da etnokul’turižiden projektoiden tegijad. Eläbiden paginoiden aigan hö vajehtihe melil, mahtoil da radoil.
Tetabad akademikad kut Andrei Golovn’ov, Valerii Tiškov starinoičiba mugoižiš terminoiš, kut äirahvahuz’, igähine rahvaz, nacii. Pagištihe Venäman valdkundaližen rahvahaližen politikan strategijas, mitte om oigetud ezmäi kaiked sihe, miše ühtenzoitta rahvahid da varjoita Venämad, kaita kul’turid, etnosoid. Oli äi paginoid Venäman äirahvahudes kut rahvahaližes idejas.
Etnoforumal oli ozutadud parahimad etnoprojektad, miččid tehtas tedoalovehes da praktikal. Abazinoiden ülembaižen kongressan pämez’ Mussa Ekzekov starinoiči, kut om tärged kaita rahvahiden kul’turad mamankelen abul. Ved’ sanas om energii da vägi. Hänen melen mödhe pidab parembzoitta elod küliš, siloi rahvaz-ki eläškandeb sigä da kaičeb ičtaze.
Jelena Guščina Kazanišpäi sanui, kut om tärged kaita rahvahaližid sädoid da kuverz’ äi väged ned toba. Larisa Čirkova Karjalaspäi starinoiči, kut kaitas vepsän kel’t da kul’turad nügüdläižiden tehnologijoiden abul. Etnobloger Genrih Nemčinov da etnomodeljer Jevgenia Koškina ozutiba, kut rahvahuz’ abutab löuta ted elos.
Etnoforuman aigan mäniba muzikaližed ehtad, etnoprojektoiden ezitamine, sigä ozutadihe tradicionaližid käziradoid, muštlahjoid, fotoid, sädoid, muzikaližid da kargtradicijoid, rahvahaližid muzejid, etnoturizmad, lapsiden projektoid da mugažo erazvuiččid mastar’-klassoid, miččil adivoid opetihe kudomaha, tehmaha kruževoid, vestmaha, tehmaha ičeze käzil muštlahjoid. Kaik hö tundištihe Venäman rahvahiden käziradoidenke da tradicijoidenke praktikal.
Etnoforuman jäl’gmäižel päiväl mäni etnodefile. Venäman igähižed rahvahad ozutiba tradicionaližiden da nügüdläižiden sädoiden 15 kollekcijad.
Kaikiden adivoiden täht oli tehtud melentartuine kul’turprogramm Lampovo-küläs. Sigä pidetihe Nikolan jarmark, ozutadihe erazvuiččiden mastariden käziradoid, pajatadihe, kargaitihe, vätihe. Praznuičemha Nikolan Vešnijan pühäd praznikad tuliba ei vaiše Etnoforuman adivod, no mugažo Gatčinan rajonan eläjad da Venäman toižiden regionoiden adivod.
Piterin etnoforuman lopus oli vaumitud rezol’ucii, kus om kirjutadud foruman adivoiden päidejad da taričendad.